Tävlingssäsongen 2016 – Dressyr

Hej Kompisar,

Det har väl blivit dags att sammanfatta detta årets tävlingssäsong.
Observera att jag ENDAST räknar starter på Lokal/regional nivå, alltså riktiga tävlingar. 
Jag räknar INTE med Pay and rides, clearrounder och klubbtävlingar – detta för att man inte kan jämföra resultat från dessa med resultat från riktiga tävlingar. 

Vi kan köra de snabba detaljerna först, och jämför med året innan där förra årets resultat står inom parentes:
Antal starter: 13 (23)
Antal placeringar: 1 (5)
Antal starter över 60%: 6 (12)
Säsongens högsta procent: 70.35% (67.58%)
Säsongens lägsta procent: 56.05% (49.87%)
Medelprocent: 59.96% (59.97%)
Antal starter LB: 5 (14)
Antal starter LA: 8 (7, notera endast i LA:1 2015)
(2015 startade jag även två gånger i LC:1)

Det kan ju lätt se ut som att det gick bättre på många plan 2015, men så är inte känslan. Anledningen till att det blev många fler starter förra året är för att oftast red två klasser/dag, i år har jag för det mesta bara ridit en klass/dag för att kunna fokusera bättre. Dessutom red jag både Div 3 och två förra året, i år reda jag bara div 2.
Om man räknar bort t.ex. mina starter i LC:1 från 2015 och tar bort starter i LA:3 och LA:4 för 2016 (för att jämföra ungefär samma klasser) så hamnar medelprocenten på 58.92% förra säsongen och 61.91% för 2016, så vi har absolut gått framåt sedan förra året.
2015 hade vi dessutom en mycket längre svacka som jag inte riktigt lyckades lösa, i år låg den svackan på en tävling.
Här kan ni se en jämförelsetabell jag gör mellan mina säsonger:
jamfor-20152016Som ni ser har jag inte varit nere på rött en enda gång den här säsongen, trots att jag gått upp i klasserna 🙂

Allmänt:
Överlag tycker jag att detta är säsongen då vi har utvecklats som mest.
Vi har inte tagit mer än en placering, men det har inte varit meningen heller. Jag har i år valt att ta mig an och skaffa rutin på LA-nivå istället för att plocka rosetter i LB.
Början på säsongen var okej, bjudningen var bra men formen satt inte riktigt helt, Casanova blev lite spänd i nacken och jag tyckte rent allmänt att jag inte fick till den där känslan.
I juni kände jag att formen började släppa riktigt och det var första gången i år jag verkligen hittade ridkänslan, då satt jag och red med världens största leende programmen igenom.
Där gjorde vi också debut i LA:3, och trots en felridning lyckades vi kravla oss över 60%.
Sedan åkte jag till USA med jobbet, och stannade sedan på semester.
När jag kom hem hade Casanova fått det lite väl lugnt och gått i sin egen takt, vilket medförde att vi hade lite svårigheter med disciplinen efteråt och jag fick på nytt berätta för hästen vad som gäller.
Där hade vi en svacka under en start, men den höll inte i sig mer än just den starten – som tur var!
Under hösten debuterade vi LA:4 då någon i laget var tvungen att rida den klassen. Det som brast här var för det mesta bakdelsväningarna, men vi var inte riktigt där då.
Avslutade på topp med vårt personliga rekord på 70.35% och en 3e placering!
14608778_10154132619652842_8299978640636602661_o14706764_10154132177967842_1098384921135787190_o

 

 

 

 

 

 

 

 

Säsongens bästa känsla:
Bästa känslan var nog efter debuten i LA:3, när jag fick reda på att jag hade klarat 60% – då brast det för mig och tårarna sprutade!
I ren lycka, över att jag har världens bästa häst som ställer upp – och som har vuxit till sig rejält både fysiskt och psykiskt!

Säsongens sämsta känsla: 
Var på Falu Ridklubb i Juli, där hästen går som en dröm på framridningen, men inne på banan bara helt lägger av att lyssna på mig, tappar helt fokus och spökar för ALLT han kan spöka för. När han gör så så blir han så otroligt seg och det går inte att påverka honom på något sätt, hade jag fått ha ett spö med mig in på banan hade det aldrig hänt, men usch.
Här ville jag bara gråta och ge bort hästen, det är inte snällt när han gör så.

Oftast när han dör på banan har det varit mitt fel som ryttare, då jag har suttit och klämt och tokskänklat hela tiden. Men den här tävlingen var det hans hjärnspöken som gick in helt.
Blev till och med rädd för bokstäverna.
När han gör så så tappar jag bort mig helt, och drar på mig två felridningar när jag ändå håller på liksom..
Lyckades ändå rida ihop 57.43%

Säsongens största tabbe:
I juni i Säter när jag i LB:3an fattade galopp en bokstav för tidigt, och tappade 2 poäng. Hamnade 0,5p utanför placering! Så surt, men samtidigt bra – då är vi på rätt väg 😉

Säsongens pinsammaste: 
HAHAHA Det var när jag låste in mig själv i transporten utan telefon på Sveden xD
Men den historien förtjänar ett eget inlägg!

Vad jag är mest nöjd med:
Att vi har vågat!
Vi har ju faktiskt vågat satsa lite i klasserna, även om vi vet att vi inte riktigt är där än, så tycker varken jag eller hästen att tex LB:1 är särskilt roliga att ta sig igenom.
När jag tänker tillbaka på den här säsongen så blir jag helt varm inombords iallafall!
Jag är stolt över mig och min häst.
För att vinna och vara placerad är faktiskt inte allt – utan det är känslan!
Känslan att man utvecklas och kommer framåt!
Allt annat är bara en bonus!

foto_elli_45-1Fotograf: Elina Lindgren

 

Att komma sist men ändå vinna!

Hur gör man det?
Jag tänkte dela med mig av ett tankesätt som jag jobbar med.

Egentligen börjar detta förra året, då Casanova helt lade av inne på banan efter ett kortare sommaruppehåll.
Han gick som en dröm på träning och framridning, sen fick vi startsignal och hästen dog helt.
Han gick där med spetsade öron, framåt, såg skitlycklig ut.
Men lyssnade 0% på mig. Han totalt ignorerade mig.
Då fick vi lite hjälp utifrån, jag fokuserade om och lyckades få tillbaka att han tyckte att det var kul igen.
Vi avslutade året med ett par placeringar.

I år har han inte varit seg på banan.. Fram till tävlingen på Falu Ridklubb 29/7.
Då var det nog flera faktorer som spelade in. Bland annat att det var en så kallad “flygande start”, man fick inte rida runt inne på banan innan startsignal utan man fick starta utifrån och rida in och hälsa direkt.

Hästen gick toppen på framridningen, sedan började jag rida runt banan. Då blev häst paranoid och tyckte att hela världen var farlig.
Detta hängde med in på banan och istället för att stissa upp sig och hoppa åt sidan eller andra liknande reaktioner så blev han bara väldigt spänd OCH SEG.
Han slutade lyssna på mig helt.
Detta resulterar i att jag rider två felridningar.  (alltså -6p)
Och lyckas ändå landa på 57%.
Men förra året kände jag det inte på samma sätt, att det var för att han blev spänd som han blev seg.

Och ni ska veta att jag har analyserat den här situationen sedan dess.
Jag har fått hjälp, tips och råd av mina fantastiska hästvänner!
Mina tränare Göran och Yvonne har också hjälpt mig enormt!

Inför gårdagens tävling hade jag en plan:
Klass 1 – LA:1 – Rid som om du tävlade hoppning. Mycket energi och framåt. Både jag och hästen ska ha kul!
Klass 2 – LA:3 – (om det funkar i första klassen), värm upp lika som till första klassen. Många energiutbrott. Sedan rid noggrannare inne på banan.

Hur det gick:
LA:1
Jag red helt enligt plan.
Vi hade skitkul.
Det såg garanterat inte snyggt ut, mest som fart och fläng.
Men hästen hittade bjudning och VILLE gå framåt!

Vi slutade på 56%, eftersom att jag red på framåt rejält på bekostnad av formen.
Fick till och med kommentar om att han har lite bråttom ibland.
Mission accomplished!

LA:3
Red även här enligt planen. Fortfarande med energi, men lite mer samlat och prydligt.
Detta resulterade att jag fick tillbaka den där känslan jag hade när vi gjorde våra bästa ritter i år (Säter i Juni).
Och för mig är det känslan som är det viktigaste av allt när jag tävlar.
Får jag inte till känslan har jag svårt att glädjas över procenten.
Jag gjorde några rejäla ryttarmissar, men det är inget jag lägger energi på för målet för dagen var inte att vinna.
Utan att hitta tillbaka till känslan igen.

När jag fick se resultatet blev jag först väldigt besviken, ynka 55%, och sist i resultatlistan.
Jag var besviken ända tills jag läste protokollet.
Och det var inte domaren som var snål, utan hon var snarare väldigt rättvis.
Ja fick för det mesta 6or och ett gäng 6,5or.
Nästan på alla punkter där var kommentaren om att jag rider med glappande tygel/ingen kontakt med hästens mun.
Och såhär i efterhand så inser jag ju att jag ramlat tillbaka till den gamla vanan där tyglarna glider genom handen och tillslut blir en halvmil för långa.
Då kan man inte få högre poäng.

Sedan drog mina egna missar ner rejält på sina ställen.

Så överlag var det inte alls en dålig procent, utan den speglade precis hur det faktiskt var!

Trots kassa procent för dagen så kände jag mig som en vinnare när jag körde från tävlingsplatsen.
ÄNTLIGEN har jag hittat hur jag ska rida honom och äntligen har jag fått tillbaka känslan igen!
Jag har vunnit över negativ energi och dålig känsla!
Det är större för mig än en rosett.

Nu kan det bara bli bättre och vi tränar vidare, tänker likadant och finslipar på detaljerna!
Och såklart får jag skärpa mig, när hästen går som en klocka är det tråkigt att jag slarvar till det!
Men det känns riktigt lovande inför hösten!

20160605_sater_dressyr_1250 20160605_sater_dressyr_0118

Bilder tagna i Säter i Juni av våra fantastiska sponsorer Event-bilder.se

 

Jag är tillbaka!

BAH!
Jag försvann inte i varken Jönköping eller USA!

Det har bara varit väldigt mycket sedan jag kom hem!

Men nu är jag tillbaka och ska försöka uppdatera här lite mer frekvent.

Om 20 min åker jag från jobbet, käkar lite lunch, åker via hemma och hämtar minneskort till kameran och sedan bär det av till Rommehoppet, där min fina Kossa och Louise ska tävla idag =)
Kossan går 1m fre-sön nu. Det är första gången han tävlar hoppning flera dagar i rad!

Är matte nervös? Ja.
DSC_5139

Filmer från dressyren 5/6 och fler bilder

Hej!
Nu har jag fått upp filmerna från i söndags =)
Analys är väl att mina underskänklar är ett hopplöst fall, de är helt lealösa.
Jag är så överrörlig i fotlederna att jag ofta vrickar dem 1-2ggr/ridpass när jag rider lätt.

Jag tror jag ska hitta övningar på att länga ut ridmusklerna i låren, läste en sån artikel för längesedan, för att kunna stabilisera bålen – då kanske det blir bättre.

Hursomhelst.
Största tacket i världen till världens bästa Ammi som inte bara följde med och filmade, utan åkte och gjorde i ordning och knoppade min häst så att jag i lugn och ro kunde vara speaker på förmiddagen!

Fick också fler bilder idag som Karin Klensmeden tog på oss 🙂

LB:3 – Här kostade den tidiga galoppfattningen oss en placering!

LA:3 – Jag red fel för jag tappade lite fokus när jag blev så glad över att förvända galoppen satt.

 
DSC_5683 DSC_5688 DSC_5689 DSC_5696 DSC_5720 DSC_5721 DSC_5729 DSC_5730 DSC_5752 DSC_5755

 

Div 3-finalen i hoppning!

Jamen just det!
Herr Kossa gick ju Div 3-hoppningen med Lollo i sadeln i lördags också!
Vilken häst jag har alltså!

Först gick han in och nollade förklassen på 90cm som ingenting!
Bra flyt, bra tempo och fina språng!

I Lagklassen nollade han grundomgången (90cm) och efter en spännande väntan på att alla i laget skulle hoppa klart så stod det klart att det blev omhoppning!

Casanovas första omhoppning i livet, och dessutom på en bana där hindren nu låg på 1m!
Ett pet, totalt 4 fel, då han var lite väl disträ in på 3an och mer fokuserad på annat!

Men SUPERFIN!
Vilken häst jag har!

Film från förklassen:

Film från lagklassen:

DSC_5078 DSC_5083 DSC_5108 DSC_5119 DSC_5122 DSC_5132 DSC_5139 DSC_5142

Debut i lokal LA:3

Igår var det dags!
Vi skulle äntligen göra vår debut i LA:3.
Vi har ju ridit en programridning i mars, men det räknas inte.

Kan ju säga att jag har haft ENORM prestationsångest av en rad olika anledningar, inte minst för att det var på hemmaplan (där vi faktiskt aldrig har presterat riktigt bra).
Sån prestationsångest att jag senast i onsdags var på väg att avanmäla LA:3 och försöka se om jag kunde efteranmäla till LB:1.
Men jag övertalade mig själv efter att vi dansat fram på Yvonne-träningen på onsdagskvällen.

Och tur var väl det!

Jag red först LB:3. 
Första LB:3 för i år, och tidigare har jag bara varit över 60% en enda gång på det programmet.
Han kändes DÖFIN på framridningen, jag kunde bara flyta med och rida!
Och vi höll känslan inne på banan, han tappade lite energi och påskjut emellanåt men då kom jag på mig själv med att jag motarbetade honom, släppte skänklarna och slappnade av och han gick på bra framåt igen.
Formen var toppen i traven, något hög i galoppen. Men det jobbar vi på!

Vi landade där på 62.576%, övergripande 6,5or och 7or!
Några fatala missar från min sida, vågade inte riktigt trycka på honom i första mellantraven. Sedan fattade jag galopp en bokstav för tidigt.
Men det gav såpass bra betalt att jag var en HALV POÄNG från placering.
Men jag är helnöjd, har bestämt mig för att inte älta det utan bara att jag själv måste göra bättre ifrån mig nästa gång!

 Sedan var det dags för debut i LA:3. 
Jag var TOKNERVÖS innan jag gick in.
Har aldrig någonsin tvivlat på mig själv i så mycket som inför denna starten.
Han var precis lika fin i denna klassen, om än lite mer på och framåt!
Dock spände jag mig en hel del i början innan jag sa åt mig själva att skärpa till mig!

Blev så jäkla lycklig att jag fick igenom båda skänkelvikningarna och att förvända galoppen satt att jag red mellangalopp snett igenom fast det skulle vara på långsidan, så där fick vi en felridning.

Men trots några rejäla ryttarmissar så skrapade vi ihop hela 60.143%!!!!
Jag GRÄT av lycka när jag fick resultatet!
Jag gick in med målet att rida på 55% och ta godkänt i höst.
MEN VI KLARADE 60%-gränsen redan i debuten!
Vi ÄR REDO.
VI KAN!

Ingen var nog lyckligare än jag!
Kom 5a och det var 3 placerade så ganska nära även där!

På plats fanns också mina sponsorer, Event-bilder.se (<–gå in och kolla)
De lyckades fånga några riktigt riktigt fina bilder, en av fotograferna som tagit ett par av bilderna nedan är bara 5,5 år gammal!

Filmer kommer i veckan, världens bästa Ammi ställde upp och knoppade och följde med som hästskötare!

20160605_sater_dressyr_1233 20160605_sater_dressyr_1250 20160605_sater_dressyr_2109 20160605_sater_dressyr_0106

20160605_sater_dressyr_0118 20160605_sater_dressyr_0121 20160605_sater_dressyr_0156 20160605_sater_dressyr_1068

Hopptävling FRK – debut 95cm

Idag har Casanova och Louise tävlat hoppning på Falu Ridklubb ?

90 cm Clearround
Han hoppar super men får för sig att “jag kan själv” och lyssnade inte riktigt på Louise, därav ett pet.
Men annars fint flyt och bra tempo!
Vi glömde tyvärr filma denna klassen, man kan ju inte komma ihåg allt xD

Debut i 95cm bed. A:0/A:0
Här hade de riktigt bra tempo, mycket bättre än första, vilket visade sig i att de red 10 sekunder snabbare än i första klassen.
Kossan var mycket kvickare och lyfte fint på tassarna.
Tyvärr fick han för sig att tveka lite på sista hindret i grundomgången och fick det med sig!
Annars hade han gått till omhoppning i hans första individuella tävlingsklass i livet och hans första tävlingsbana på 95cm!

Vilken fantastisk superko jag har <3

Idag är han värd miljarder!

DSC_4655 DSC_4671 DSC_4676 DSC_4679 DSC_4701 DSC_4705 DSC_4730 DSC_4732 DSC_4747 DSC_4748 DSC_4762 <img class="alignnone size-large wp-image-528" src="http://i2.wp.com/miranova.nu/wp-content/uploads/2016/05/DSC_4766.jpg?resize=680%2C1024" alt="DSC_4766" srcset="http://i2.wp.com/miranova.nu/wp-content/uploads/2016/05/DSC_4766.jpg?resize=680%2C1024 680w, http://i2.wp.com/miranova.nu/wp-content/uploads/2016/05/DSC_4766 precio de la viagra en farmacias.jpg?resize=199%2C300 199w, http://i2.wp.com/miranova.nu/wp-content/uploads/2016/05/DSC_4766.jpg?resize=768%2C1156 768w” sizes=”(max-width: 680px) 100vw, 680px” data-recalc-dims=”1″ />

Sponsrade!

Jag och Kossan har den stora äran att få bli sponsrade av Anna och Mathias på Event-bilder.se. (instagram @eventbilder)

Ett samarbete som jag ser mycket fram emot 🙂

De var på plats idag och fotade när Casanova och Louise tävlade hoppning i Falun 🙂 13113171_1034707059900366_1502457423_o 13161205_1034705663233839_71277658_o 13161405_1034707049900367_583722164_o 13170749_1034707066567032_1607446940_o 13170800_1034707039900368_996038754_o 13199376_1034705656567173_1444129442_o

Flygande hoppekossa!

Jag kan inte vara annat än stolt över min fina fantastiska Casanova!

I lördags gjorde han debut på lokal 90 cm.
Han har bara hoppat en Pay and Jump på den höjden tidigare.

Han har gick lokal 80cm clearround med Anna förra våren, det var senast som han var ute på lokal.

I lördags gick han först en lokal 90cm clearround – och nollar!
Med bästa Louise i sadeln, fjärde gången hon sitter på honom!
Såg så lätt ut, lite mer galopp önskas bara, men jäklar vad duktiga de är!
90 cm är iallafall inget problem för lilla kossan 🙂


Sen red dem en 90cm lagklass då de ingick i Div 3-laget för Borlänge RS 🙂
Det är Casanovas absolut första tävlingsklass i hoppning någonsin, han har bara gått clearrounder/bedömning A/Pay and Ride förut.
Och Lollo lotsar runt honom med bravur, mycket bättre galopp i denna klassen, men han kom inte riktigt över första hindret helt med bakbenen så där blev det ett pet.
Men att gå sin första bed A:1a(en grundomgång, sen en separat omhoppning för eventuellt felfria lag) med 4 fel är inte dåligt!
Blev tyvärr ingen omhoppning för laget, men nästa gång så 🙂


Jag är så nöjd och stolt över båda två!
Det här blir bra det 🙂
Omg 2 kommer de tyvärr inte vara med på då varken jag eller Lollo är hemma den helgen.
Men finalen ska de rida och då ligger hindren på 1m!
Så det blir iallafall någon start däremellan för att känna på höjden 🙂

12977054_10153688908357842_5583334528306945015_o 12983993_10153688908297842_7147876817257030085_o 12984040_10153688908682842_6467776694932810819_o 12998344_10153688908182842_3593153950057019861_o 12998392_10153688908647842_2063886443714218892_o 13041114_10153688908612842_4317306615769909102_o 13041420_10153688908287842_4782105026726684881_o

Hoppekossan intar laghoppning!

Jajjemen, ni läste rätt!
Casanova ska hoppa laghoppning i div 3 för Borlänge Ryttarsällskap den 16e April!
Piloten som ska lotsa Kossan runt är bästa Louise!

Det blir lokal debut i 90cm för kossan och första gången han har chans att bli placerad i en hopptävling någonsin (har bara gått clearround/pay and jump) förut.
Han har ju hoppat lokal med Anna förut, men då har det varit lokal clearround och max 80cm!

Ska bli så himla spännande!

Lilla Ko fick vila idag då jag är helt slut efter helgen samt känner att om jag inte vilar lite så kommer jag bli sjuk.
Men imorgon blir det en ridtur =)

På onsdag hoppar Louise för Therese Jons, sen på torsdag är det dressyr som gäller hos Yvonne!
Fredag tror jag att Camilla rider, lördag är oklart då jag strök mig från Pay and riden och på söndag ska vi äntligen träna lite WE igen =)

Bjuder på några favoriter från i somras när Melissa Lindholm fotade oss!
Snart dags igen tycker jag!

11901058_405953839589940_796690281_o 11894737_405958762922781_1375478679_o 11886209_405954052923252_265615896_o