Saker en fotograf får höra #1

Jag tänkte börja skriva lite mer om mina fotograferingar och äventyr, samt hur det är att vara fotograf(även om jag bara är en frilansande sådan) och vad jag ofta får höra.

Idag vill jag prata om den otroligt nedvärderande meningen (för det är det den är):

“ÅH VAD HAR DU FÖR KAMERA OCH OBJEKTIV?!?! JAG VILL OCKSÅ HA EN SÅÅÅÅ BRA KAMERA”

 

Anledning till varför detta är nedvärderande?

  1. Min kamera är snart 10, TIO år gammal. Mitt objektiv är minst 15 år gammalt, dessutom defekt. Hela utrustningen går långt över på övertid.
  2. Det är INTE kameran och optiken som gör bilden. Jag ser många exempel på fotografer som har värstingkameror men som producerar medelmåttiga bilder
  3. Bakom varje bild jag publicerar ligger en heeeel del redigering. För mig är redigeringen halva grejen med att skapa konstverk. Jag publicerar ALDRIG helt oredigerade bilder. När jag tar en bild så ser jag till helheten och möjligheter att förvandla med redigering. Jag vill skapa drömmande ögonblick, fräsiga sportfoton etc.
  4. Bakom mina bästa bilder ligger ÅR. ÅR av träning genom att fotografera mycket, ÅR av redigering, ÅR av googlande och utvecklande av mina egna tekniker.

Så att fälla en sådan kommentar, att påpeka att det är utrustningen som gör de bra bilderna, är att nedvärdera mig som fotograf och hela mitt fotografiska väsen. Du nedvärderar alla år jag lagt ner på att bli bra på något.
Jag kan garanterat ta exakt lika bra bilder med en billig budgetutrustning, men du som kläcker sådana kommentarer kommer garanterat inte att lyckas ta lika bra bilder som jag med min utrustning, det kan jag nästan slå vad om.

SJÄLVKLART underlättar det att ha så bra kameror och optik som möjligt, men det är bara våra verktyg som fotografer.

Om du köper en sviiiindyr kniv, men ändå inte kan laga mat, så kommer du inte helt plötsligt att bli mästerkock.
Eller dyraste penseln i världen, fast du inte kan måla, så kommer du magiskt inte att bli en framgångsrik begåvad konstnär!

Så tänk efter, innan du fortsätter tro att det är kameran som gör fotografen! 🙂

Tackar dock inte nej till sponsring av ny kamera 😉 är livrädd att min ska lägga av. (jag har swish;) )

Några favoriter tagna med min uråldriga utrustning: 

 

Lunchvila och uppäten av mygg

Passar bra att blogga lite på lunchen 🙂

Ligger i sängen i vårt mörka, härliga vilorum på jobbet och bara varvar ner lite, lyssnar på ljudbok och bara vilar.

Det är fantastiskt att kunna göra det på lunchen varje dag 🙂

Har precis smort in mina stackars ben efter gårdagens körtur.

Då jag hade en riktigt dålig smärtdag igår så hade jag tänkt låta Kossan vila.

Men så när jag kom hem till gården så stod Ammi och selade Jammie och frågade om jag skulle åka med och ta Kossan på släp. Inte en dum idé!

Kossan får motion och jag sparar på kroppen, han är dessutom riktigt duktig på att gå bakom vagn, fast han bara gjort det två gånger.

Så fort vi kom ner i backen kände jag att myggen började äta på mig, trots två olika sprayer.

När vi kom tillbaka hade jag nästan panik då det brann och kliade på benen.

Tog av mig legginsen och fick en chock.

Aldrig någonsin har det varit såhär illa. Och aldrig före detta året har jag fått ett enda myggbett om jag sprayat mig med ultrashield.

Varnar för obehagliga bilder, men måste fan föreviga detta.

Speciellt med tanke på hur allergisk jag är mot mygg.

Kolla!!!

Så himla äckligt.

Usch!

Är iallafall på jobbet, trots feber 😇

Men ikväll rider Annica lektion på Kossan så jag får vila kroppen 🙂

Kvällstur och Thermacell

Det kan ju inte ha undgått någon hur varmt vi har haha.

Min kropp har lite svårt att hantera värmen, iallafall om jag anstränger mig.

Så igår när jag kom hem efter jobbet och en fotografering, så fixade jag bara stallet snabbt och gick sedan in och fixade mat och sov en stund.

Gick inte ut igen förrän efter 21 för att rida.

Då var det jätteskönt ute!

Dock en heeeel del mygg och knott så jag passade på att testa min Thermacell, då jag bara tänkte skritta och trava lite.

Thermacellen funkar riktigt bra när man skrittar långsamt, visst är det en hel del mygg runt oss. Men de håller sig inte kvar utan flyger snabbt vidare.

Kossan var pigg och glad 🙂

Det är sååå skönt att bo på gården och kunna göra såhär, rida sent eller tidigt utan att behöva åka iväg! Det är bara att gå in och duscha och sova när man är klar 🙂

Bild på min Thermacell, fäster den i stropparna från schabraket:

Kossa med öronen i taket! Kladdig runt ögonen då jag måste smörja in honom med hästsalva för att herrn inte låter flughuvor sitta kvar:

Kossan är fortfarande krullig efter söndagens tävling 😂

Jakten på ett kval

Hej, minns ni mig? haha. Jag är så dålig på detta med att hålla igång och blogga. Jag har TUSEN idéer, men de kommer alltid när jag sitter olägligt till, sen hinner jag glömma av dem.
Men jag tänkte att jag skulle uppdatera er lite på hur tävlingarna går.

Som många redan vet så jagar vi kval i MsvC nu, för att vara startberättigade till MsvB. Tekniskt sett så har vi inte bråttom alls att plocka kvalen, för vi kan ändå inte göra byten än. Men det hade varit såååå skönt att ha kvalen avklarade, så att vi i lugn och ro kan träna byten över vintern.

För er som inte vet hur kval och sånt fungerar så kan jag lite snabbt förklara detta.
Alla klasser upp till och med MsvC:2 kan du rida utan att ha kvalat innan. Men Fr.o.m MsvB krävs att man kvalar.
För att få rida MsvB så måste vi rida minst två starter, på riktig tävling (klubb/pay and ride räknas alltså inte) i MsvC på över 62%.
En kvalperiod är två år lång. Har jag inte lyckats rida på över 62% i MsvB inom två år från att jag kvalat så måste jag kvala om.

Det ligger dessutom som förslag till SvRF att inför nästa år höja kvalgränsen till 64%, så gissa varför jag har lite extra eld i baken i år?

Jag har ju dessutom varit helt svältfödd på starter i Msv i år!
Jag red senaste starten i MsvC i FEBRUARI och har behövt vänta heeeeeela våren fram till i söndags på att få starta igen.
En anledning är brist på program på lång bana, en annan att när det väl dykt upp en passande så har den blivit full på tre sekunder och jag varit för långsam, eller så har det krockat med annat som varit planerat i livet.

Jag har iallafall kommit ut och ridit en LA:1, 1/4, i Hofors. Då gick det rätt bra förutom att han var cräääjzy på framridningen och lite väl taggad/småspänd inne på banan, men det resulterade att vi hamnade andra utanför placering iallafall med 63.6%. Var jättenöjd med känslan!

Sedan red jag en LA:4, 1/5, i Surahammar. Där jag fick till ett helt fantastiskt galopprogram med 7or + en 8a rakt igenom. Tyvärr kan vi inte göra bakdelsvändningar på tävling, vilket drog ner poängen enormt och vi hamnade första utanför placering med 60.27%. Hade vi satt en 6a på EN bakdelsvändning hade vi varit placerade. Hade jag satt minst 6 på båda så hade vi VUNNIT.
Så efter det har jag beslutat mig för att aldrig rida en bakdelsvändning på tävling igen, då det bara går sämre ju mer vi tränar, haha. Skämt åsido, jag tänker iallafall aldrig någonsin rida en LA:4 igen. Jag HATAR det programmet.

Sååå tillbaka till jakten på kvalet.

I söndags, 27/5, var vi i Insjön och skulle ÄNTLIGEN få starta en MsvC:1 igen!
Känslan var faktiskt RIKTIGT bra, fast domarna satt under ett hästätande partytält. Lite småmissar, vi har tappat travökningarna igen och det gör att han blir lite “tassig” och springer mer än länger, detta är dock inget jag lägger jättestor vikt vid. De kommer komma så småningom, med mer styrka och balans, de kostar dessutom inte särskilt mycket poäng på den här nivån, det var värre i LB där det var nästan det enda som drog ner oss.
Här vill jag pausa lite och berömma vår fina ryggning. Vi har fan inte kunnat rygga ordentligt på hela våren, inte ens på framridningen i söndags. Och så heeeeelt plötsligt så bara “PANG” så gör han det riktigt jävla bra, vilket gav oss en 8a!

Sen i galoppen så gjorde han ett riktigt fint galoppombyte… i mellangaloppen….. På precis samma ställe som han gjorde exakt samma sak med Annica en vecka innan.
Vet inte varför, för han gör det inte hemma, inte på träning, inte på framridningen.. Suck! Där blev han skitsur på mig och skulle minsann inte bryta av och rätta sig, detta bråk resulterade i en 2a 🙁
Efter detta var vi fortfarande inte riktigt sams in i de enkla bytena, vilket gjorde att han stod emot i första och gav en 4.5a.
Men sen ordnade det upp sig mycket bättre.

Tills jag red fel och glömde vända halvt igenom efter det andra enkla bytet ,-2 där.
Men slutresultat på 60.476% och ett nytt personbästa i programmet. Känslan var där, formen var där. Nu ska vi bara finslipa ännu mer!
Nästa start blir i Bjursås 10e juni!